Under lördagen den andra augusti får jag ett mejl. Ett mejl från Bertil Falck. Jag har under åren träffat flera personer med namnet Bertil Falck. Men aldrig Bertil Falck som startade Bokmässan för fyrtio år sedan.

Det fick jag klart för mig när jag läste vad som stod i brevet. Han ville att jag skulle ringa honom på hans mobilnummer.

Först tänket jag att han kanske ville läsa bibeln baklänges för mig när det kommit honom till kännedom att jag skrivit romanen, Mordet på bokmässan.

Jag ringer och vi har ett trevligt samtal. Han vill ha boken signerad av mig och skickad omgående med posten. Han ville dessutom betala för den.

Bertil kunde inte undgå att höra min glädje över det han önskad sig.

Sveriges absolut mesta person inom boksverige som har skapat ett sådant livsverk, givit det till hela Sveriges kulturelit, författare, förläggare och läsare ber mig skicka boken.

Jag kunde inte tänka på annat under hela lördagen och jag tror att min fru Maria tyckte nog att jag var lite tråkig under middagen. Söndagen gick och jag skrev lite på en ny roman fram till kvällen då jag läste det jag skrivit under dagen. Det var det sämsta jag läst av mig själv.

Mina tankar störde skrivningen.

Klockan fem på måndagsmorgonen packar jag en lite väska, lägger ned ett antal böcker, Mordet på bokmässan och Under floden trilogin, min första roman serie.

Efter kaffe, tandborstning och en kram till hunden, smyger jag tyst ut från huset, lägger in min packning i bilen, startar och försvinner i tidiga morgonen.

Jag bestämmer mig för att inte låta någon postbärare överlämna boken till Bertil Falck.

Jag kör femtio mil till Bertils och Barbros hemort på Västkusten. Ja, galet! Jag kom fram sju timmar senare. Vägbyggen och ett kraftigt regn tog tiden.

Den sista milen kände jag lite värk i magen, oron över de inte är hemma, att de ska tycka att jag trampar på med boken i handen.

Jag började på att bli vilsen. Inte bara i tankarna utan jag hade som vanligt stavat fel. Adressen som Bertil uppgav under samtalet, i förhoppning om att jag skulle skicka boken, blev felstavat.

Adressen fanns inte i hela Sverige. Postbilen kör förbi mig och det tar inte många sekunder för mig att tänka till. Överraskad över min manöver stannar kvinnan som levererar post på orten och berättar vart Bertil Falck bor. Bertil är inte bara känd i Sverige utan också på orten.

Framme på adressen svänger jag upp på gården där bilar står parkerade. De är hemma.

Jag parkerar, stänger motorn, går ur bilen fram till entrédörren och ringer på klockan. Bära eller brista, tänker jag och väntar. Jag hör någon komma till dörren som strax öppnas av en kvinna som tittar på mig förvånat. De väntade inget besök.

Jag ställer frågan om det är här Bertil Falck bor. Några meter in i hallen står en man och tittar förvånat. En hantverkare skulle eventuellt dyka upp under dagen. Jag såg inte ut som honom. Kvinnan Barbro, vänder sig om och säger till sin man att han har ett besök vid dörren.

Överraskningarnas tid lät inte vänta på sig. När jag berättade vem jag är och mitt ärende som ingen postman fick utföra, blev både Bertil och Hustru Barbro mycket glada. Inbjuden i huset med köket som första anhalt kände vi alla tre, värme, hjärta och mage. Berti Falck med och Barbro bjöd in mig. Vi blev sittande flera timmar. Vi pratade om livet, karriärer, böcker, diplomera, doktorshatten, möten med världens mest kända författare, kungar och presidenter ja alla som varit Bertil nära under åren med Bokmässan. Självklart fick jag tid att berätta om mitt liv, min bakgrund, hur jag blev författare och hur det kommer sig att jag skrev Mordet på bokmässan.

På Bertils kontor tog Barbro några bilder av oss och under våra samtal såg Barbro till att bordet dukades med kaffe, varma kanelbullar och nybakad sockerkaka.

Bertil signerade boken om hur Bokmässan kom till och jag signerade mina böcker.

Stora varma kramar skilde oss åt vid dörren och jag han inte köra många kilometer förrän allt kom över mig. Med gråten i halsen över lycka tvingades jag köra åt sidan en stund och gå lite vid vägkanten i skogen utanför deras hemort. Det var nödvändigt.

Jag blev inbjuden till Bertil Falck. Den person som gett och gjort mest för hela boksverige.

Hör står vi inne på Bertils kontor med alla kända författare, statsmän, diplom och doktorshatten. Mordet på bokmässan, i handen på Bertil är redan signerad.

Min resa var inte bortkastad och jag har en känsla av att den har bara börjat.

Vid tangenten i natten

Staffan N