Då har resan om dyslexiklippet startat. I fredags tog jag flyget upp till treriksröset, där traktorn redan väntade. Den enda vän jag har med mig under hela resan är min vän Björne, som varit med mig i hela Europa, delar av Afrika och Asien, Sydamerika, Nordamerika, Australien och Kuba.
Vid ett tillfälle glömde jag honom på ett hotell i New York. Personalen på hotellet blev så engagerade när jag ringde från Sverige och berättade om Björne, som varit med i 40 år, så de letade upp honom och skickade honom med ett flyg till mig i Sverige. Denna gång tar han hela Sverige.
Jag har blivit så väl omhändertagen av Gustav och Anita Närvä i Maunu. Det är bara deras släkt som bott och bor här, sedan generationer tillbaka.
Vädret är inte riktigt detsamma här. Det blir en kall start på resan….
Staffan Nordstrand 
Lämna en kommentar